Min Norrbottensdräkt

 

 

Några blider på min Norrbottensdräkt. Det är 1912-års dräkt, från Pite älvdal. Jag sydde den för si så där en 15 år sedan och den har hunnit användas en hel del genom åren. Minst jul och midsommar, gärna oftare!

Eftersom rätt ska vara rätt så bör jag väl tillägga att det kedjesömsbroderade hättan har inte jag sytt, det har mamma! Men ullbroderierna och hålsömen har jag stått för själv.

Det ÄR inte så jobbigt (som jag tror) ...

Trots den inte alls rättvisande bliden så vill jag påminna om att det där med att putsa silver, det är inte ens hälften så jobbigt som man (läs: jag) tror och det blir minst dubbelt så fint!

Dotterns gamla Rättviksdräkt

En gammal Rättviksdräkt finns i familjen sedan ett antal år tillbaka. Nu har dottern blivit nog stor för den och eftersom hon varit förkyld och hemma från skolan så har vi passat på att göra de sista justeringarna som behövdes. Men självklart kunde jag inte nöja mig med detta ...

Jag vet sen tidigare att det att bära denna dräkt utan förkläde är en hyfsat modern företeelse och att man tidigare inte gick ut bland folk utan förkläde. Allra minst till kyrkan!
Efter en del koll på nätet och andra ställen så bestämde jag mig för att sy ett rött kyrkförkläde och ett vitt halskläde till sama ändamål. Jag vet att de inte alls är "äkta" men jag tänker att det är lite annorlunda med dräkter till barn och att deras kläder säkert i alla tider varit präglade av "återbruk" och lite "man tager vad man haver".

 Så när vi nu har varit i kyrkan på folkdansmässa så såg hon ut så här i kyrkan och som bilden längst upp efteråt. Denna bild är dock tagen innan förklädet var helt färdigt, det har nu fem ränder nertill.

Nu borde dräkten vara färdig att användas till jul, men kanske måste något göras åt blusen, tyget verkar ha gjort sitt och går gärna sönder där det varit vikt ...



En svart ullsjal

Jag har länge tänkt att jag borde ha en stor varm sjal att använda som ytterplagg till folkdräkten på framförallt höst och vår. Sticka och virka är inte riktigt min grej, så det fick bli att sy en. En applikation med broderi på ryggen är det som dekorerar den än så länge men kanske kommer det till ullfransar eller något annat vid senare tillfälle. Den går dock bra att använda även i detta skick och i morse behövdes den verkligen, det var 4 grader när vi gick till kyrkan.

Gammalt broderi, ty tunika

Gammalt och nytt i skön förening. Nu har Gammelfarmors Hardangerbroderi och några spetsar som jag hade liggande fått en ny chans genom att pryda en nysydd linnetunika. Detta projekt tog lång tid på sig innan tankarna blev helt klara men när jag väl började sy så var det ganska snabbt gjort. Fast så fungerar jag och mina projekt ganska ofta ...

Ska ta med den till Frankrike på måndag så får den invigas där :-)

 

Närbild på broderiet ...

... och spetsen

Diakonstolor del 4

Ja, som jag tidigare skrivit så tänkte jag sy min röda stola till pingst. Nu blev det inte så, bland annat på grund av att jag inte behövde den då. I stället lade jag krutet på den gröna. I går kväll blev den färdig och idag användes den i högmässan.
En trevlig kommentar kom från en kollega som visade på att lapparna i dekorationen är en fin bild för mångfaldens rikedom och vikten av allas lika värde. Det köpte jag direkt, även om jag inte aktivt tänkt så när jag komponerade.

Den gröna kan bli mycket använd då det används under trefaldighetstiden alltså från nu fram till långt in på hösten plus några söndagar i början av året.

Regnskydd till ryggsäckar

För några veckor sedan var jag och sonen ute på scouthajk. Det var helt klart innan någon värme hade visat sig och risken för regn var mer än överhängande. Därför fick veckans pyssel bli att tillverka var sitt regnskydd till våra ryggsäckar. Vem väljer inte en torr sovsäck framför en våt när man ska sova på kvällen? Ett riktigt tunt och fint vattentätt tyg inskaffades och jag valde denna lysande orangea färg eftersom den syns bra även om det är skymning eller mörkt.

Att vi dessutom slapp regn på hajken är en riktig bonus!