Ett stycke liv

Ett tag har jag gått och grubblat på att jag borde sy ett livstycke, utan att riktigt ha klart för mig hur det borde se ut och vara. Som nybörjare på området ville jag ha något att utgå ifrån och det blev till slut överdelen på en klänning jag sytt för några år sedan. Den fick tas in en del i sidan och rigningen bak klipptes djupare. Ett randigt IKEA-tyg fick agera försökskanin.

 

Och så här blev det

 

 

 

med knapphål till snörningen och två rätt små fickor som både dekoration och lite funktion.

Foder i ett ljust linne-bomull-tyg. 

 

Jag använde den i helgen på pappas 70-årskalas, men då hade den inte fått några fickor än ...

Min Norrbottensdräkt

 

 

Några blider på min Norrbottensdräkt. Det är 1912-års dräkt, från Pite älvdal. Jag sydde den för si så där en 15 år sedan och den har hunnit användas en hel del genom åren. Minst jul och midsommar, gärna oftare!

Eftersom rätt ska vara rätt så bör jag väl tillägga att det kedjesömsbroderade hättan har inte jag sytt, det har mamma! Men ullbroderierna och hålsömen har jag stått för själv.

Det ÄR inte så jobbigt (som jag tror) ...

Trots den inte alls rättvisande bliden så vill jag påminna om att det där med att putsa silver, det är inte ens hälften så jobbigt som man (läs: jag) tror och det blir minst dubbelt så fint!

Dotterns gamla Rättviksdräkt

En gammal Rättviksdräkt finns i familjen sedan ett antal år tillbaka. Nu har dottern blivit nog stor för den och eftersom hon varit förkyld och hemma från skolan så har vi passat på att göra de sista justeringarna som behövdes. Men självklart kunde jag inte nöja mig med detta ...

Jag vet sen tidigare att det att bära denna dräkt utan förkläde är en hyfsat modern företeelse och att man tidigare inte gick ut bland folk utan förkläde. Allra minst till kyrkan!
Efter en del koll på nätet och andra ställen så bestämde jag mig för att sy ett rött kyrkförkläde och ett vitt halskläde till sama ändamål. Jag vet att de inte alls är "äkta" men jag tänker att det är lite annorlunda med dräkter till barn och att deras kläder säkert i alla tider varit präglade av "återbruk" och lite "man tager vad man haver".

 Så när vi nu har varit i kyrkan på folkdansmässa så såg hon ut så här i kyrkan och som bilden längst upp efteråt. Denna bild är dock tagen innan förklädet var helt färdigt, det har nu fem ränder nertill.

Nu borde dräkten vara färdig att användas till jul, men kanske måste något göras åt blusen, tyget verkar ha gjort sitt och går gärna sönder där det varit vikt ...



En svart ullsjal

Jag har länge tänkt att jag borde ha en stor varm sjal att använda som ytterplagg till folkdräkten på framförallt höst och vår. Sticka och virka är inte riktigt min grej, så det fick bli att sy en. En applikation med broderi på ryggen är det som dekorerar den än så länge men kanske kommer det till ullfransar eller något annat vid senare tillfälle. Den går dock bra att använda även i detta skick och i morse behövdes den verkligen, det var 4 grader när vi gick till kyrkan.

Gammalt broderi, ty tunika

Gammalt och nytt i skön förening. Nu har Gammelfarmors Hardangerbroderi och några spetsar som jag hade liggande fått en ny chans genom att pryda en nysydd linnetunika. Detta projekt tog lång tid på sig innan tankarna blev helt klara men när jag väl började sy så var det ganska snabbt gjort. Fast så fungerar jag och mina projekt ganska ofta ...

Ska ta med den till Frankrike på måndag så får den invigas där :-)

 

Närbild på broderiet ...

... och spetsen

Diakonstolor del 4

Ja, som jag tidigare skrivit så tänkte jag sy min röda stola till pingst. Nu blev det inte så, bland annat på grund av att jag inte behövde den då. I stället lade jag krutet på den gröna. I går kväll blev den färdig och idag användes den i högmässan.
En trevlig kommentar kom från en kollega som visade på att lapparna i dekorationen är en fin bild för mångfaldens rikedom och vikten av allas lika värde. Det köpte jag direkt, även om jag inte aktivt tänkt så när jag komponerade.

Den gröna kan bli mycket använd då det används under trefaldighetstiden alltså från nu fram till långt in på hösten plus några söndagar i början av året.

Regnskydd till ryggsäckar

För några veckor sedan var jag och sonen ute på scouthajk. Det var helt klart innan någon värme hade visat sig och risken för regn var mer än överhängande. Därför fick veckans pyssel bli att tillverka var sitt regnskydd till våra ryggsäckar. Vem väljer inte en torr sovsäck framför en våt när man ska sova på kvällen? Ett riktigt tunt och fint vattentätt tyg inskaffades och jag valde denna lysande orangea färg eftersom den syns bra även om det är skymning eller mörkt.

Att vi dessutom slapp regn på hajken är en riktig bonus!

Höstpyssel

Jag fortsätter visa gamla synder så länge det inte finns något nytt att visa. Dessa fat eller vaser eller löv, eller vad man nu ska kalla dem, var ett projekt jag höll på med i höstas. De är gjorda av kavlad papperslera där löv kavlats fast, försiktigt tagits bort igen och så har de fått torka på olika sätt. Det kan vara i en rundad skål eller flera tillsammans kring ett glas.

Jag har sedan låtit några bara vara som de är, några har jag lackat och jag provade även att måla  någon i färg. Det tror jag inte att jag kommer att göra igen, de passar bättre i vitt, tycker jag. Men kanske att jag provar med någon lerfärgad lera. Till hösten alltså ... 

En evighetsblus

I maj förra året fyllde min syster jämna år och till dess tänkte jag sy en folkdräktsblus åt henne. Hålsöm och monogram gjorde jag klart men vågade inte sy knapphål och vidden på ärmarna utan att prova. Så hon fick blusen men utan att den var klar.

Och sedan har den blivit liggande .. Du kanske vet hur det kan vara när det inte finns ett slutdatum när något måste vara färdigt. Man kan ju alltid börja till helgen ... Eller i morgon ...

Så såhär långt har jag kommit idag. 12 knapphål ska handsys, manchetterna ska sys på och så ska jag skaffa knappar. Jag trodde jag hade trådknappar, men de är aldeles för gulnade för att passa på detta tyg. Kanske borde jag prova på att göra sådana också?

Vi får väl se ...

Diakonstolor del 3

Om man ska sy stolor till sig eller någon annan så är det verkligen inte rätt tid att göra det på våren! Trots att jag redan sytt en lila och en vit så är det ingen rast och ingen ro för snart är det pingst och då behöver jag en röd! Troligen blir det färgerna på bliden ovan, med inspiration från den helige Andes eld och glöd.

Jag återkommer när det finns ett slutresultat att visa upp.

Diakonstolor del 2

Ja efter fastan kommer påsktiden och eftersom det är en festtid i kyrkans liv så ska den stolan vara vit och jag tyckte att den borde vara lite mer arbetad än de andra. Lapptekniken höll jag fast vid men gjorde lite mer arbetade lappar, inte bara kvadrater som på den lila. I mitten har jag sytt en guldstjärna på ena halvan, det får mig att tänka på julen och Jesu födelse, och på den andra ett guldkors för påskens glädje.

Diakonstolor del 1

Kombinationen av att vara diakon och att vara intresserad av hantverk har föga förvånande fått mig att fundera på om jag inte borde sy mina egna stolor. Tankearbetet har pågått länge men nu har jag äntligen börjat sy. Många olika metoder har passerat genom mitt huvud men när jag tänkte lappteknik så kände jag direkt att jag hittat rätt!
Detta är det lila stolan, att använda under fastan, (den ser nästan brun ut på bilden, ser jag) och jag hann använda den på palmsöndagen i år. Det känns bra för annars hade jag fått vänta ända till advent ... och dit hoppas jag att det är långt kvar ännu :-)

Generationerna möts där man minst anar det

En dag i somras hade jag ett gammalt örngott från min farmor liggande på mitt sybord. Det hade bara hamnat där, som saker kan göra innan de hamnar på den plats där de egentligen skall vara. Min son gick förbi och sade i förbifarten: Är det där min kusins? Jag svarade nej, och först då gick det upp för mig att min farmor och min systerdotter faktiskt har samma initialer!
Så vad skulle jag då göra av detta? Efter visst funderande (och inspiration från Fest & Folklore: http://www.facebook.com/#!/FestfolkFolklore ) blev det en tunika/särk, kanske mer rolig än användbar, men ändå. Hela den nedre delen med monogrammet är alltså ett örngott och ärmdelen av ett annat vitt bommullstyg som fans i gömmorna.

Så kan det bli.

Mobilväska med ullbroderi

Förra vintern besökte jag och min syster textilmässan i Älvsjö. Jag köpte då materialet till detta ullbroderi, det var tänkt att bli en nåldyna i form av en liten kudde. Jag hade dock andra planer och efter att ha broderat under semestern så syddes delarna ihop till denna lilla väska. Jag är nog allra mest nöjd med det randiga fodret :-)
Jag använder väskan flera dagar i veckan då den får härbärgera mobil, nycklar och sånt på jobbet de dagar jag inte har några vettiga fickor. Vilket är rätt ofta ...

Lampskärm till mamma

I julas fick mamma denna lampskärm av mig. Det var ett långdraget projekt som hållit på i ungefär ett år. Jag har plockat och pressat blommorna, decoupageat fast dem på en IKEA-lampskärm samt satt tak och spetskant på den. Kanske kommer den att förlängas med en (spets-)kant även längst ned, det skulle passa bättre på den tänkta lampfoten.

Förresten har jag inte än lärt mig vända bilderna, så om någon vet hur man gör är jag idel öra ...

Nu börjar det

Du har nu hittat en folkdräkt-, hantverk- och folkloretokig kvinna.

Jag kommer att lägga ut lite bilder på gamla och nya skapelser och kanske en och annan tanke om livet, vad vet jag. Ja, den som följer får se! Att skapande och kreativitet blir nyckelord, det är jag dock rätt övertygad om. 

På återseende :-)